Kristdemokraterna kritiserar regeringen för frejdigt låntagande och utebliven prioritering. Fram till slutet av 2023 kommer statsskulden att öka upp till ungefär 146 miljarder euro.
– Enbart ränteutgifterna för statsskulden uppgår nästa år till nästan samma belopp som välfärdsområdena skulle behöva för att täcka sitt finansieringsunderskott, påminner KD i sin budgetreservation.

– Marins regering gjorde en valbudget där man i praktiken inte velat avstå från någonting. Men ändå, trots frejdigt låntagande har flera centrala och kritiska områden, såsom hälso- och åldringsvården och jordbrukets kostnadskris, inte blivit beaktade. Pengar har delats ut till regeringspartiernas egna favoritprojekt. För medborgare som kämpar med ökande mat- och energiutgifter är detta svårt att förstå.

– Strukturella reformer i ekonomin, som även vänsterpartierna sätter sitt hopp till när det gäller att stärka den offentliga ekonomin, har blivit ganska få under den här regeringen, konstaterar Sari Essayah som representerar KD i finansutskottet.

– För att få den offentliga ekonomin i balans behöver vi minska utgifterna, öka intäkterna och få fart på ekonomisk tillväxt genom strukturella reformer. Dessvärre har regeringen inte tagit i beaktande expertutlåtandena som förespråkade sådan ekonomisk politik som skulle förstärka den offentliga ekonomin och skapa svängrum för framtiden.

De viktigaste målen i KD-riksdagsgruppens budgetalternativ är att säkra fungerande social-, hälso- och åldringstjänster, att stärka kriståligheten och självförsörjningen samt att föra statsekonomin till en hållbar grund.

– Vi skulle få social- och hälsotjänsterna i skick, rädda de finländska bondgårdarna samt ta mindre skuld än vad regeringen gör, säger Essayah som ett sammandrag av alternativbudgetens innehåll.

KD offentliggjorde sin egen alternativbudget i slutet av november.